Jag har [nästan] knäckt ryggen, Josse ligger och spyr, Ricky har skrapsår på sin rumpa, och hundarna är hysteriska eftersom vi inte kan aktivera dem. Vilken underbar helg vi har!
kvällen den 29:e bjöd vi in Camilla och Daniel på middag,och efter att kanske ha druckit någon öl för mycket, vaknade jag upp vid 6-tiden på morgonen och gick upp och tog ett par huvudvärkstabletter i förebyggande syfte. Men dessa tabletterna visade sig innehålla koffein, så plötsligt stod ögonen på vid gavel och jag var skitpigg.
Den senaste tiden har jag märkt att där byggts på en liten fettdepå på magen, och jag har tappat en del muskler. Så när jag låg där klarvaken på morgonen, började jag fundera över lika sätt att träna bort späcket, få lite bättre kondis, och få tillbaka lite muskler. Jag började surfa runt lite på mobilen för att se vad som fanns - utan något större resultat. Gym är skittrist, motionssimmning är nästan ännu värre, korpens boule/bowling/hästskokastning är inte direkt vad jag letar efter, och den enda kampsporten de erbjöd vad pyjamasbrottning (jujitsu). Men till slut kom jag på att vi ju bor bara en kilometer från skidbacken, och en vintersport funkar ju dessutom perfekt eftersom dess säsong ofta börjar när agilityn slutar, och vice versa. Så på dagen började vi med att gå en runda på 2,5 timme med hundarna, och sedan åkte vi in och handlade bl.a. en snowboard med tillhörande bindningar, skor och hjälm.
Efter att jag monterat snowboarden och ställt in den (tyckte faktiskt det var ganska dåligt av Stadium att inte ha någon personal som kunde hjälpa mig med att ställa in den rätt, utan jag fick själv gå ut på nätet och leta reda på lämpliga vinklar & liknande), skulle den såklart testas. Så jag gick iväg till pulkabacken i mörkret och tog ett par åk. Det funkade dock inte så bra. I tövädret och den efterföljande kylan hade hela backen blivit en enda stor isbana, så det var jättesvårt att få ett riktigt bra skär, samtidigt som ungarnas fastfrusna skoavstryck skapade ett riktigt förrädiskt underlag med massor av kast. Men jag lyckades i varje fall ta mig ner ett par gånger utan någon spektakulär krasch.
På nyårsdagen gick vi ut på morgonpromenad med hundarna, och efteråt fick jag den lysande idén att jag och Ricky skulle gå till pulkabacken och åka pulka/snowracer. Men det var såhär i efterhand kanske inte så smart. I och med att det var isbana kom man upp i en jäääkla fart, och längst nere i backen var där ett par hopp efter varandra som inte syntes förren det var för sent. Vi började med mig på snowracer och Ricky på pulka. Jag fick lite ont i rumpan när snowracern hoppade över guppen, men höll mig i varje fall kvar. Ricky trillade av pulkan, men tro inte att han stannade för det. Istället fortsatte han att kana ett tiotal meter på den skrovliga, isiga ytan så han fick skavsår över hela baken. Nu skulle man ju kunna tro att två 30-åringar hade varit smarta nog att gå hem. Men icke... Istället bytte vi, så Ricky åke snowracer, och jag pulka.
Ricky flög upp över en halvmeter i luften med snowracern och trillade av och bättrade på skavsåren. Jag hade inte lika mycket "tur".
Jag kom till ett ställe som hade två hopp direkt efter varandra. Första hoppet klarade jag hyffsat. Jag åkte i varje fall inte av, men tappade balansen, så jag hamnade hyffsat raklång över pulkan, och sedan kom andra hoppet, och när jag landade, låg jag rakt över pulkan med ryggstödet riktat rakt upp mot ryggsvanken. Så när jag landade med en våldsam kraft, knäcktes ryggen bakåt över ryggstödet, och jag måste ha skadat en nerv någonstans eller krossat en muskel eller liknade, för nu kan jag knappt röra mig utan att det hugger till i ryggen. I början strålade smärtan ända ner i högerlåret, men nu hugger det "bara" i ryggen. Men det är ändå tillräckligt för att jag inte ska kunna gå ut med hundarna, eller göra något annat aktivt. Jag som hade tänkt att jag och Ricky skulle inviga snowboarden i slalombacken i helgen.
Jag har länge undrat varför där så sällan är barn som åker i pulkabacken. Nu vet jag...
Varför Josse spyr, vet jag faktiskt inte. Hoppas bara att hon inte smittar mig eller Ricky. Hade jag spytt, hade jag nog varit nära att tuppa av av ryggsmärtorna det hade orsakat...
Till råga på allt, har Ascii och Pip jätteont i sina tassar efter att ha gått igenom skaren hela tiden de senaste dagarna (det är t.o.m. så Ascii blöder om ena baktassen), så även om vi hade kunnat gå ut med dem, hade vi knappt kunnat gå annat än koppelpromenader på plogade vägar...
Kommentarer - 3
Sven R
Pia Rönnquist
Pyssla om Ascii och Pip nu. Josse har nog nöffnöff sjukan :)
Rickard L